Wednesday, March 31, 2004

Nu har bondpionen botaniserat i filmflorans värld. Resultatet är en Julkaktus och en Lyckliga lotta.

Den frankofila produktionen Belleville Rendez-vous får personifiera julkaktusen, en vacker blomma men som bekant kan sticka upp. Jag tyckte om filmen eftersom den visade kämpaglädje, humor, påhittighet (en kvinna spelade på kylskåpsgallret, en annan spelade på dammsugaren), förnuftiga kvinnor som var starka trots att de var till åren komna. Och filmen gav en känga åt överviktens USA också. I stort sett alla amerikaner som förekom var snudd på sjukt feta. Men så hade fransmännen basker, mustasch och en cigg i munnen...

Efter en titt på IMDB märkte jag att jag som gillade filmen är i minoritet. Skribenterna anser att filmen är depressiv och hemsk, t.ex. eftersom hunden led av övervikt och hade svårt att gå. Visst är det hemskt men så ser många hundar ut i helt vanliga hem. Kanske det kan fungera som väckarklocka för hundägare som för jämnan ger kelgrisen nåt gott? Flera skribenter beklagade att filmen var ljusår från Disneys filmer. Tacka gudarna för det! Livet är inte så pluttinufsigt som Disney framställer det. Och att karaktärerna var "fula och icke-Disneysöta", så är det bara mer genuint. Man kan personifiera sig mer med storyn då. Skönt med en bra animerad film som inte bär Disneys avtryck!

Lyckliga Lottan då... Ja det blir 21 Grams . Tvekade först då jag märkte att den kronologiska tidsföljden var i stil med Mulholland Drive, dvs man vet inte vad som är bak och fram. Men då jag väl fick klart för mig hur scenerna hängde ihop blev det intressant. Filmen innehåller flera sociologiskt intressanta situationer som jag undrar hur jag skulle tackla. Som Jack Jordans fru, som ber honom att tiga då han vill erkänna att han dödat en man och dennes två döttrar. Eller dessa trafikoffers fru/mamma, hur skulle man orka gå vidare? Och killen som får ett nytt hjärta av en anonym donator får inte veta vem donatorn är. Skulle man inte vilja veta det? Vilka vore konsekvenserna om man kände till den förra bäraren och dennes liv och leverne? Hur mycket följer med till den nye bäraren av hjärtat förresten? Godhet, värme, cyniskhet, bitterhet...? Lyckliga Lottan är en ettårig växt, som endast få entusiaster förmår bistå över vintern. Är det månne så med människans lycka också?

No comments: